Ett trettiotal lärare från Torsviks skola, på Lidingö får coachverktyg för att kunna ge eleverna en extra support. Syftet är att eleverna under utvecklingssamtalen ska bli stärkta att själva hitta sina svar och sin potential.

Filippa Dietmann är den utsände coachen från CoachHuset som inför coachande lärarskap

Torsviks lokaler har varit med ett tag. Stenbeläggningen vid ingången har sett sina bästa dar. Färgen på väggarna ser matt och trött ut. Träddetaljerna är slitna. Några elever springer förbi och ut på gården.

Filippa och jag möter upp lärarna i korridoren, de vill ta en kort fika innan de börjar. Skolans rektor Bo-Åke är på plats och hälsar på oss i sorlet av lärarnas surr och väggarnas förmåga att studsa tillbaka orden.

Ingen idé att coacha mot ett mål när det finns hinder

Medan lärarna tar en fika förebereder sig Filippa i klassrummet. Hon skriver på tavlan. ”Perspektiv, förhållningssätt eller attityd”.

Tiden går, fem minuter senare intar lärartruppen klassrummet. De sätter sig i elevernas bänkar och det pratas en del. Filippa gestikulerar ”tystnad” när alla är samlade, de tystnar och lyssnar fokuserat.

Vad är coaching, när ska coaching ske och på vilket sätt skriver hon på tavlan.

Filippas fokus är att medvetandegöra förhållningssätt som kan uppstå som ett hinder för att uppnå vissa mål.

Syftet är att lärarna ska få en inblick i att veta när man ska medvetandegöra hinder och när man ska ha fokus på målet.

- Det är ingen idé att coacha i sakfrågor när det finns ett dolt förhållningssätt som är hindret. Säger Filippa.

Att välja perspektiv

När eleverna blir medvetna om sina hinder har de en valmöjlighet. Utan medvetenhet är de fast i en föreställning om sig själv och sin omvärld som begränsar, oavsett hur mycket de strävar mot ett mål.

Filippa använder sig själv som exempel. När hon var yngre så fick hon veta av omgivningen att hon var dålig på att sjunga. Hon bestämde sig för att det med att sjunga inte var något för henne även fast hon tyckte det var kul. Senare när hon själv fick barn, sa sonen vid ett tillfälle att hon var bra på att sjunga. Då insåg hon att hon faktiskt kunde men också att det var hon själv som hade valt sitt hinder tidigare.

- Jag är inte världens bästa sångerska men jag kan om jag vill och vågar, det tog mig 20 år att komma på att tänka i ett nytt perspektiv. Perspektiv är valda sanningar, hur vi tolkar vår omvärld. Sanningar som vi kan få inpräntade under uppväxtperioden, säger hon.

- Vad finns det för perspektiv bland eleverna som kan vara hinder för att uppnå vissa mål, frågar hon lärarna.

En tystnad infinner sig i klassrummet. Efter en stunds fundering kommer förslag från lärarna.

- blyghet.. offer.. , osäkerhet.., rädsla.. , är de förslag som kommer.

- Känslan av att vara en syndabock, säger en annan.

- Hemförhållanden, normer och regler kan vara perspektiv eller förhållningssätt som begränsar, säger någon.

- I vår familj så kan vi inte matte, kan en elev säga, säger en lärare, som ett exempel på ett begränsande perspektiv.

- Hur får vi eleven att äga ett annat perspektiv då?, frågar Filppa.

Lärare ändrar perspektiv

En av lärarna har testat ”coachverktygen” på sina elever. Hon berättar att hon har en elev som brukar vara rätt så stökig och flamsig. En elev som stör de andra på lektionerna.

- Jag har ändrat mitt beteende mot en elev, säger hon. Från att ha fokus och förstärka det som inte fungerar hos eleven har jag nu fokus på och bekräftar det som eleven är bra på.

Hon berättar att elevens föräldrar också har fokus på det som eleven är stark i.

Resultatet är att eleven har blivit mycket bättre, ökad självkontroll och eftertänksamhet. Eleven har fått större tro på sig själv genom att få hjälp med att hitta andra perspektiv att vara och förhålla sig på.

Coolt

Filippa delar ut en uppgift som ska få lärarna att vidga sitt perspektivtänkande. Hur ska lärarna få eleverna att tänka utifrån andra perspektiv. Gruppvis bollar lärarna tankar om hur man kan vara istället, när någon har ett beteende som har en negativ inverkan på omgivningen och vilka frågor de kan ställa.

Medan lärarna diskuterar skriver Filippa på tavlan, ”Det man har fokus på växer!”.

- Om en elev vill ha ett nytt perspektiv som är ”att vara cool”, vad gör man då, säger en lärare.

- Jag vill inte tycka att det är okey att en elev ska vara odräglig mot omgivningen, fortsätter han.

- Mmm.., säger Filippa och fortsätter. Cool för dig kan betyda annat än vad cool betyder för eleven.

Det visar sig att ordet cool har en negativ betingning hos vissa lärare, medan andra säger att det är viktigare vad eleven själv får det att betyda.

De kommer fram till att cool kan vara en sak för lärare och elever ute på skolgården. Men om en blyg elev blir inspirerad av att vara cool som ett nytt perspektiv, i klassrummet och vågar räcka upp handen kan det ha en annan betydelse.

- Att vara blyg och ändå våga räcka upp handen och säga något är ju rätt coolt, säger någon.

Hur kan ni använda det här verktyget är en fråga Filippa vill att lärarna ska ta med sig. ”hur ska ni kunna mäta framstegen hos eleverna”.

- För en elev som är blyg och aldrig räcker upp handen kan ett visst antal handuppräckningar vara en mätmetod, säger någon.

Timmen har lidit mot sitt slut och lärarna packar ihop, lektioner väntar. Filippa avrundar med frågan om när coachverktygen kan användas. På tavlan skriver hon ”När eleven sitter fast, när eleven är kraftlös, när eleven känner sig oförmögen, när eleven har svårt att prioritera eller tänker i svart och eller vitt”.

Tone Stokkvik

Fakta:

Coachhuset har ett samarbete med Torsviks Skola att under ett år implementera coachande lärarskap hos lärarna i årskurs 6-9. Lärarna utbildas i det coachande förhållningssättet att använda i sitt mentorskap.

Verktyget hjälper eleverna att själva hitta sina svar. En viktig del är att aktivt lyssna och kunna ställa kraftfulla, öppna frågor till eleverna. Eleverna lär sig att ta större ansvar för sina mål och sin utveckling.